Friluftsliv

En heldag med positiva friluftsupplevelser, bygge av vindskydd och matlagning på muurikkan.

För årskurs 6-9. Erbjuds året om.

Mat lagas över öppen eld på ett stekfat

Fortbildning för dig

Välkommen till en utedag med oss!

Syftet med våra utedagar är främst att sprida intresse för och kunskap om utomhuspedagogik till personal på Enköpings grundskolor. Vi förväntar oss därför att deltagande personal betraktar samarbetet med oss som fortbildning och försöker tillägna sig aktiviteterna så att man senare kan använda dem i sin egen undervisning.

Ditt eget agerande vid de olika aktiviteterna kan variera beroende på övningens art och det är något vi vid behov kan prata om på plats.

För att göra våra teman så lätta som möjligt att tillägna sig föredrar vi att de flesta aktiviteterna genomförs i skolans närmiljö och vi försöker planera dem så att de är enkla att genomföra och inte kräver dyr specialutrustning.

Syftet med denna utedag är att eleverna ska få lära sig friluftsteknik som man kan ha nytta av vid en överlevnadssituation om man t.ex. gått vilse och måste övernatta i naturen.
Dessutom är utedagen ett utmärkt tillfälle att träna på samarbete i mindre grupper och en möjlighet att skapa nya band och bättre sammanhållning i klassen.

Exempel på aktiviteter:

  • Ni får bygga er egen lägerplats och laga mat ute i skogen
  • Ni får även prova att tillverka saker med naturmateriel
  • Hugga ved

Kopplingar till läroplanen

Temat ”Friluftsliv” tränar delar av nedanstående förmågor i idrott och hälsa:

  • Röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang
  • Genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer

Ur övergripande mål och riktlinjer:

Skolan ska ansvara för att varje elev

  • kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt
  • kan lära, utforska och arbeta tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor

Centralt innehåll åk 4-6

Idrott och hälsa: Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur- och utemiljöer under olika årstider. Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.

Hem- och konsumentkunskap: Måltidens betydelse för gemenskap.

Teknik: Egna konstruktioner med tillämpningar av principer för hållfasta och stabila strukturer, mekanismer…

Centralt innehåll åk 7-9

Idrott och hälsa: Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.

Hem- och konsumentkunskap: Måltidens betydelse för gemenskap och välbefinnande.

Teknik: Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar.

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar: Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar.

Förarbete

Arbete i klassrummet

Före vår utedag vill vi att ni förbereda eleverna genom att berätta om temadagen och vilka saker ni hoppas att eleverna ska träna på och lära sig under dagen.

Förbered eleverna inför friluftsliv och matlagningen genom att tillsammans titta på våra filmer som finns här på hemsidan under fliken laga mat över öppen eld.

Till naturskolans filmer om att laga mat ute

Repetera allemansrätten och den gyllene regeln "Inte störa inte förstöra." Information om allemansrätten kan ni hitta på Naturvårdsverkets webbplats.

Till Naturvårdsverkets webbplats

Praktiskt inför utedagen

Utrustning för eleverna:

lämpliga kläder inklusive stövlar och regnkläder vid risk för regn. Betona för eleverna vikten av rätt skor på fötterna. Blöta och frusna fötter kan förstöra en hel dag. En bra tumregel kan vara att ta på sig dubbelt så mycket kläder som man just nu behöver på rasten. Kroppen blir mycket kallare när den är ute i flera timmar.

Utrustning för lärarna:

kamera eller något som man kan fotografera och filma med under dagen. Används till efterarbetet i klassrummet.

Matsäck för alla:

innehållande litet mellanmål, gärna med varm dryck, särskilt under de kalla årstiderna. Vi har alltid en fikapaus inlagd på förmiddagen. Vattenflaska är oftast bra, framförallt vid varmt väder.

Om vi lagar lunch ute

Eleverna behöver ta med sig, mugg, tallrik eller matlåda av plast, bestick och sittunderlag. Lärarna tar med sig alla ingredienser från skolköket, glöm inte oljan. Välj gärna dryck att blanda istället för festis. ENV tar med dunk och vatten att blanda med.

Förbered eleverna inför matlagningen genom att tillsammans titta på våra filmer som finns under fliken laga mat över öppen eld.

Till Naturskolans filmer om att laga mat ute 

Utedagen

Här nedan följer en redogörelse för hur en utedag med temat friluftsliv kan se ut.

Utmaning för grupp

Eleverna indelas i grupper med 5-6 elever i varje och vi berättar kortfattat om syftet med utedagen som förutom att träna samarbete i grupp är att ge en grundläggande träning i överlevnad i naturen – kan vara bra att kunna om man t.ex. går vilse i skogen.
Sedan är det dags att gå igenom den utrustning eleverna ska använda och ansvara för under dagen som ligger i prydliga högar framför dem, en för varje grupp. Vi betonar att när dagen är slut ska grejerna läggas tillbaka i exakt samma högar så att vi lätt kan kontrollera att allt finns med.

Grupperna tar sin utrustning med sig och vi beger oss tillsammans på en stig till en samlingsplats en bit in i skogen. Där har vi redan placerat ut gemensam utrustning såsom vattendunkar, några bågsågar och yxor för att såga och hugga veden med samt sjukvårdsmateriel.
Innan eleverna startar sitt arbete har vi nu en noggrann genomgång av dagens uppgift som är att bygga en övernattningsplats för gruppen med vindskydd och eldplats samt att laga mat på murrikkan vid lägerplatsen.

Vi betonar att dagens övningar går utöver den vanliga allemansrätten och kräver tillstånd av markägaren (vilket vi givetvis utverkat i förväg) samt att grupperna efter dagens slut måste återställa platsen så det inte finns några spår efter oss.
Dagens arbete kommer att poängbedömas och ett pris utlovas till bästa grupp. Vi berättar utförligt om hur man kan få pluspoäng och vad som kan ge avdrag (se nedan).

Arbetet börjar

Efter genomgången skyndar grupperna iväg med sin utrustning för att hitta en lämplig plats för sitt läger. Vi brukar säga att lägerplatsen ska ligga utom synhåll från andra gruppers läger. Arbetet tar sedan vid för att bygga vindskydd, eldplats och andra konstruktioner i vindskyddets närhet och senare får gruppen ut ingredienser och kan påbörja matlagningen på muurikka.
Mot dagens slut går funktionärerna runt till de olika grupperna och gör en slutbedömning av arbetet. Grupperna får därefter riva sina läger och samlas sedan för den avslutande bårstafetten. Spänningen är sedan stor när vi till slut meddelar vilken grupp som tagit hem slutpriset. Givetvis får alla grupper hedersomnämnande för olika delmoment som de lyckats särskilt bra med.

Bra för sammanhållningen

Vi har använt denna övning med samma upplägg i många år med mycket stort gensvar och uppskattning från de flesta elevgrupper och lärare. Det är t.ex. en perfekt övning för att skapa sammanhållning och gemenskap i en ny klass eller i en klass med samarbetssvårigheter.
Övningen passar framförallt för skolår 6-9 men kan fungera även i skolår 4-5 om man har en vuxen medhjälpare i varje grupp.
Vi har genomfört aktiviteterna alla årstider och i alla väder. Övningarna ger för det mesta ett engagemang i grupperna som gör att eleverna glömmer regn och rusk.
Under förutsättning att man är noga med instruktionerna och synar av området efter övningen är vår erfarenhet att det i princip inte syns några spår efter aktiviteten efteråt och vi har inte haft några klagomål från markägarna.

Utrustning för varje grupp

1 eldfat 2 skärbrädor
1 st meterved (björk) 2 köksknivar
1 muurikka 2 plastbunkar
1 yxa 1 stekspade
1 fältspade 1 diskbalja
2 täljknivar 1 diskmedel
15 m sisalgarn 1 diskborste
1 hink 1 grensåg
1stor plåtburk (att värma diskvatten i )
1 par fodrade arbetshandskar
3 inplastade arbetsinstruktioner

Poängbedömningen

Grupperna kan få maximalt 50 poäng uppdelat på fem delmoment:

  • Första 10-poängaren gäller vindskyddets konstruktion, vi går igenom vad man ska tänka på och visar exempel från arbetsinstruktionen. Från markägarna har vi fått tillstånd att ta smala lövträdsslanor (vi delar ut ett ca 20 cm långt snöre som visar slanornas maximala omkrets) och betonar att slanorna ska kapas i marknivå. Vindskyddet ska täckas med grankvistar som ska kapas ca 15 cm från stammen för att undvika trädröta. Viktigt är att vindskyddet är lagom stort, inte för högt och så tätt som möjligt.
  • Nästa 10 poäng kan gruppen få för konstruktioner i vindskyddets närhet. Det kan vara t.ex. sittplatser, bord, upphängningsanordningar för utrustning m.m. Plats för fantasi och kreativitet! I detta moment ingår också en allmän bedömning av ordningen på lägerplatsen.
  • Tredje momentet i poängbedömningen gäller eldstaden och matlagningen. Vi går igenom hur översta markskiktet ska avlägsnas innan eldfatet läggs på plats samt teknik för att göra upp eld. Varje grupp får en tändsticksask med tre tändstickor, återlämnade tändstickor ger pluspoäng, behövs ytterligare tändstickor ger det minuspoäng. När arbetet pågått ett tag får grupperna hämta ingredienser för matlagningen och får samtidigt ett recept med instruktioner. Den färdiglagade maten provsmakas sedan för att ingå i bedömningen.
  • Fjärde 10-poängaren är kanske den viktigaste och gäller gruppens samarbete. Vi försöker bedöma arbetsfördelningen och allas delaktighet samt om stämningen i gruppen varit positiv och uppmuntrande. Här är alla pedagogers iaktagelser av särskillt stor vikt.
  • Det femte delmomentet, som genomförs om tiden tillåter, gäller konstruktionen av en fältbår som gruppen ska användas i en stafett som avslutar dagen. Med hjälp av båren ska gruppen bära en av medlemmarna snabbast möjligt

Minuspoäng kan man få om man t.ex avverkar barrträd eller för stora lövträd, hugger med yxan i ett träds bark, sågar av träd i fel höjd etc.

Efterarbete

Gör en reflektion i klassrummet. Gärna med en minnesrunda, vad var det vi gjorde tillsammans i skogen. Titta på fotografier från dagen. Tala gärna extra om samarbetet. Hur skulle eleverna klara sig om de hamnade i en överlevnadssituation. Vad skulle de vilja ha med sig i fickan om de gick vilse?

Efter utedagen kan grupperna även diskutera följande:

  • Ledare – ledda

Hur många ledare hade gruppen och hur många hade man behövt? Hade an annan ”ledarstruktur” eventuellt lett till ett annat, bättre resultat?

  • Gruppanda

Vad är det? Hur uppkommer en viss anda i en grupp?

  • Påtryckning från kamraterna

Negativ eller positiv inverkan?

  • Effektivitet

Vad är det? När har man i gruppen upplevt att samarbetet löpt effektivt?

  • Tävlande

Med sig själv, med andra? Rekord.

  • Arrangemang

Gruppindelning, regler, säkerhet, tidsbegränsning.

  • Könsroller

Vilka könsroller blev synliga under aktiviteten? Hur inverkade de på händelseförloppet?

  • Generaliseringar

Har dessa "konstgjorda problem" någonting med verkligheten att göra?

  • Fysisk och psykisk rädsla

Rädsla för att misslyckas och att bli betraktad som löjlig.

  • Glädje – belåtenhet

När och hur uppstår en känsla av tillfredställelse och glädje i en samarbetssituation?