Äventyrspedagogik

Målet med den här temadagen är att eleverna ska på öva på samarbete, problemlösning och att de lära känna varandra på ett nytt sätt. Att ha en positiv stämmning i sin elevgrupp är viktigt för hur vi mår och lär i skolan. Den här dagen är ett steg mot en positiv grupp.

Över träsket

För årskurs 4-9. Erbjuds hela året

Att få klassen (gruppen) att fungera tillsammans på ett positivt sätt är väldigt viktigt. Med vår äventyrspedagogik får eleverna i mindre grupper lösa problem i naturen och därigenom träna på att samarbeta. Grupperna lagar även sin lunch över öppen eld om det passar.

Äventyrspedagogik handlar om hur man genom olika metoder, bland annat inom samarbetsinlärning och upplevelsebaserat lärande, kan utveckla individen och gruppen, men också hur man kan undervisa och lära sig inom olika ämnen och kunskapsområden på ett engagerande sätt

Äventyrspedagogiken grundar sig på gedigen erfarenhet, forskningsbaserade pedagogiska teorier och pedagogiska tillämpningar av den senaste hjärnforskningen.

Vad är äventyrspedagogik?

Äventyrspedagogik är en rad olika metoder för lärande, personlig utveckling och grupputveckling, anpassade till alla åldrar från 5-6 år till vuxna. Äventyrspedagogiken sätter ett långsiktigt lärande och utveckling i centrum – det handlar alltså inte om enstaka aktiviteter isolerade från ett pedagogiskt sammanhang.

Äventyrspedagogiken är i första hand anpassad till skolans verksamhet, men flera av metoderna och aktiviteterna kan tillämpas med fritidsgrupper, inom social verksamhet och turism. Äventyrspedagogiken har som syfte att:

  • utveckla självbilden och den personliga kompetensen i att kunna samarbeta och fungera bra i en grupp
  • utveckla positiva relationer och vi-känsla i gruppen
  • erbjuda ett alternativt arbetssätt i skolan, baserat på spännande upplevelser, utmaningar, samarbetsinlärning och lärande med hela kroppen
  • skapa spännande miljöer för lärande, både inne och ute, som ökar elevernas motivation och engagemang
  • skapa en mer positiv bild av skolan som en plats där man kan göra spännande saker, samtidigt som man lär sig inom olika ämnen och kunskapsområden
  • utveckla den fysiska koordinationen och smidigheten
  • utveckla glädjen
  • över det egna fysiska jaget
  • över att få vara tillsammans med andra

Förarbete

Redan dagarna innan utedagen kan det vara bra att förbereda eleverna på hur äventyrsdagen är upplagd. Det är bra om man berättar om upplägget i stort och att utmaningarna inte har något tävlingsmoment utan helt bygger på samarbete. Skapa trygghet i gruppen genom att vara tydlig med vad som ska hända och var vi ska vara, hur man tar sig dit och när dagen börjar och slutar.

Utrustning som eleverna ska vid matlagning ha med: mugg, tallrik/matlåda (av plast), bestick, sittunderlag samt lämpliga kläder inklusive stövlar och regnkläder vid risk för regn. Betona för eleverna vikten av rätt skor på fötterna. Blöta och frusna fötter kan förstöra en hel dag.

Matsäck innehållande litet mellanmål och gärna varm dryck är trevligt att ha med. Vattenflaska vid varmt väder. Vi har alltid en fikapaus inlagd på förmiddagen.

Gruppindelning under den största delen av dagen sker arbetet i mindre grupper om 5-8 elever. Förbered dessa smågrupper före utedagen med tanke på att de ska ha goda möjligheter att få en trevlig upplevelse tillsammans. Räkna era vuxna, varje grupp behöver ha en ansvarig vuxen under hela dagen. ENV tar också ansvar för en eller två grupper beroende på hur många från oss som arbetar.

Utedagen

Kom igång övningar- väcka lusten

Hela gruppen samlas stående på en ring som ett rep markerar på marken. Vi från naturskolan presenterar oss och berättar kort om dagens upplägg. Sedan börjar vi med några övningar som ska få gruppen att komma igång och skratta tillsammans. Övningar som inte känns pressande, utan lätta att delta i.

Parkull med variationer –

Startvariant: Eleverna delas in i par. Uppgiften är att försöka kulla varandra inom paret utan att lämna cirkeln (ön) som repet markerar (diameter ca: 10m). Paret utser vem som ska börja som kullare och vem som ska jagas. Innan kullaren får börja måste han blunda och räkna högt till tio. När kullaren fått tag i sitt byte byts roller och den kullade får blunda och räkna, innan jakten återupptas med ombytta roller, alla par jagar samtidigt i en enda röra.

Variant 2: Stoppa leken och förändra instruktionen lite. Den som jagar byter skepnad till en fågelskådare. Detta görs genom att använda händerna som kikare. Kullaren får nu försöka kulla den jagade, samtidigt som han/hon bara tittar genom ”kikaren”. Den som blir jagad får inte längre springa utan bara gå. För övrigt är det samma regler som startvarianten.

Variant 3: Stoppa och ändra igen. Kullaren blir nu sjörövare. ( Blunda med ena ögat och kika genom en tubkikare som består av att båda händerna formas till ett långt rör framför det seende ögat). Den som blir jagad får nu bara gå myrsteg. För övrigt är det samma regler som startvarianten.

Dracula –

Gruppen samlas i en liten ”gnuggcirkel”. Ledaren berättar en spännande historia om hur vi tillsammans åker till Karpaterna för att träffa Dracula. På väg mot slottet mörknar det allt mer och till sist är vi alla vilse i kolmörkret i närheten av Draculas slott. Vi ska nu gående i absolut mörker försöka ta oss till slottet, samtidigt som vi är livrädda för att bli bitna av vampyren Dracula.

Alla elever får en ögonbindel för att skapa mörker.

Instruktionerna för leken är följande.

Du ska sakta med händerna framför dig som skydd försöka leta dig framåt.

När du stöter i något mänskligt blir du rädd och avger ett kort, men högt skrik.

Svarar den du stött i med ett skrik är det en kompis och du går bara vidare.

Svarar inte den du stött i, har du mött Dracula i mörkret.

Du har då blivit biten och fortsätter att gå, men nu tyst hela tiden för att kunna ”bita” andra kompisar och förvandla dem till blodsugande vampyrer.

Leken avblåses när det tystnar allt mer och de flesta blivit vampyrer.

Vem var vampyr från början? Ingen, för vampyrer finns väl inte på riktigt eller?

Ledaren ser under hela leken till att inga elever går för långt bort från gruppen.

Nu brukar vi vara igång ordentligt och många skratt har redan hörts över hela området.

Fokusera uppmärksamheten

För att gå från stojig lek till fokus använder vi övningen Hepp

Små grupperna

Det är dags för gruppens första utmaning. På två minuter ska gruppen samsas om ett namn som gruppen ska ha och även göra en hejarramsa där gruppnamnet ingår. Hejarramsan ska därefter framföras av alla i gruppen unisont. När vi hört på alla underliga namn och hejarramsor kan det vara dags att få i oss lite välförtjänt fika, innan vi ska börja med det tiotal olika utmaningar som finns förberedda i skogen i närheten.

Innan utmaningarna startar samlar vi gruppen igen för att noga gå igenom syftet. Vi poängterar att utmaningarna bara kan lösas av hela gruppen tillsammans. Alla ska hjälpas åt och när alla i gruppen klarat utmaningen så har man lyckats. Det är samtidigt viktigt att ingen i gruppen tvingas att delta om någon känner att utmaningen känns alldeles för tuff. En deltagare har alltid rätt att avstå utan att för den delen känna att man förstör för gruppen. Gruppen har alltid en ansvarig vuxen som stöttar, peppar och är sträng dommare.

Vi använder ett ”spindelnätssystem” för att bestämma i vilken ordning utmaningarna ska göras. Vi börjar med att låta hela klassen följa med runt till alla stationer. Dels för att veta var de ligger och samtidigt berättar vi vilka regler som gäller för utmaningen. En skriven instruktion lägger vi också ut vid varje station som minneshjälp. När alla stationer har besökts samlas vi i spindelnätets mitt. Där finns en lista med alla stationers namn och inplastade nummerlappar 1-13. Nu kör alla grupper sin hejarramsa samtidigt och den grupp som låter mest får börja dra en siffra. Gruppen tar med sig siffran för att förhindra att en annan grupp kommer till utmaningen samtidigt. När utmaningen är avklarad hörs gruppens hejarramsa som ett vrål genom skogen och sedan tar de sig tillbaka till mitten för att lämna sin siffra och dra en ny.

Efterarbete

Den viktiga reflektionen! Görs med fördel någona av det närmaste dagarn i skolan.

Efter ett arbetspass kan gruppen diskutera följande:

  • Ledare – ledda

Hur många ledare hade gruppen och hur många hade man behövt? Hade an annan ”ledarstruktur” eventuellt lett till ett annat, bättre resultat?

  • Gruppanda

Vad är det? Hur uppkommer en viss anda i en grupp?

  • Påtryckning från kamraterna

Negativ eller positiv inverkan?

  • Effektivitet

Vad är det? När har man i gruppen upplevt att samarbetet löpt effektivt?

  • Tävlande

Med sig själv, med andra? Rekord.

  • Arrangemang

Gruppindelning, regler, säkerhet, tidsbegränsning.

  • Könsroller

Vilka könsroller blev synliga under aktiviteten? Hur inverkade de på händelseförloppet?

  • Generaliseringar

Har dessa konstgjorda problem någonting med verkligheten att göra?

  • Fysisk och psykisk rädsla

Rädsla för att misslyckas och att bli betraktad som löjlig.

  • Glädje – belåtenhet

När och hur uppstår en känsla av tillfredställelse och glädje i en samarbetssituation?


Litteratur:

Silver Bullets av Karl Rohnke ISBN 0-8403-5682-X