Vattnets former

Eleverna bekantar sig med orden/begreppen fast form, flytande form och gasform samt övergångarna mellan de olika formerna: avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning.

Årskurs 1–3, heldagsaktivitet

Eleverna bekantar sig med orden/begreppen fast form, flytande form och gasform samt övergångarna mellan de olika formerna: avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning. Eleverna får prova på ett naturvetenskapligt arbetssätt, ställa hypoteser och dra egna slutsatser.

Förarbete

Förberedelse för läraren att göra eller plocka fram:

  • Ett bord för material och ett bord att demonstrera experiment ifrån.
  • Klassrummet möblerat för fem grupper som kan samarbeta runt borden.
  • Dela in eleverna i grupper, (max 5 grupper)
  • Möjlighet att titta på film från Sli, och att ha en PowerPoint på större delen av dagen.
  • Papper och pennor

Förberedelse ENaT

  • Frys in isägg i ballonger ca 10 cm i diameter. 5st ägg till grupperna + ettvisningsägg + ett ägg som kan läggas i frysen om eleverna kommer på flersaker att undersöka senare. Ballongerna dras av isäggen innan eleverna kommer.

Viktigt innehåll i passet

Eleverna bekantar sig med orden/begreppen: fastform, flytande form och gasform. Samt övergångarna mellan de olika formerna, avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning.

Temadagen

Introduktion

Träffa Vattenmolekylen – så liten att den inte syns! Titta på film om vattenmolekylen från Sli (sök på ”vattenmolekyl”)
Diskutera efter filmen var man kan hitta vatten, vattnets kretslopp med mera. Om vi kunde se vattenmolekyler så skulle vi se att den var hopbyggd av atomer en syreatom och två väteatomer. Atomer är världens små byggstenar lite som lego. För att göra oss en bild av det vi inte ser kan man göra en modell, så här ser en modell av vatten ut.

Isägget

Berätta en historia om den sällsynta isfågeln som ibland lägger sina ägg. Idag har jag hittat ett bo, vill ni se äggen? Lägg ut texten lite fint..

Klassen delas in i grupper om 4 till 5 elever. Max fem grupper per klass.

Eleverna behöver tillgång till papper och penna. Utse en sekreterare i varje grupp.

  1. Titta på isägget tillsammans. Berätta hur en forskare arbetar när de ska undersöka något nytt. Det är viktigt att ha frågor att undersöka och kloka gissningar att utgå ifrån. Hypoteser!
  2. Er första uppgift är att skriva tre frågor om ägget som ni tror att ni kan svara på genom att själva undersöka ägget. Ni kommer att få ett ägg till er grupp när vi har samlat ihop frågorna. Läraren skriver upp elevernas frågor på tavlan efter en stund. Varje grupp får i tur och ordning berätta en fråga som de kommit på och som inte någon annan grupp har sagt. Därefter fortsätter vi flera varv tills det inte finns fler frågor. Vi tittar gemensamt på frågorna och ser om vi kommer på fler tillsammans.
  3. Dela ut äggen.
  4. Försök att svara på frågorna genom att undersöka ägget. Börja med era egna frågor och fortsätt med kompisarnas frågor.

Under det här försöket kommer det finnas tillgång till saker som eleverna eventuellt vill ha för att undersöka ägget. T.ex. våg, måttband, dl-mått, plastlåda, termometer, förstoringsglas eller lupp. Man kan välja att visa sakerna innan grupperna skrivit frågor eller efter (kanske som en hjälp om det verkar trögt med att komma på frågor). När eleverna börjar bli klara med sina undersökningar samlar vi ihop deras erfarenheter och jämför våra resultat. Att flera personer gör samma undersökning är bra för försökets trovärdighet. Diskutera eventuellt vilka orsaker som kan finnas till olika resultat i grupperna. Har ni nya frågor nu? (Kanske kan experimentet upprepas en annan dag i klassen om det finns nya idéer)

Stök i köket

Bild 1-4 i pp
Läs berättelsen om Kalle och Fanny ”Stök i köket” från försök med Kemi. Titta på de första fyra bilderna i PowerPoint Börja med att prata om vattenångan som försvann ur kastrullen och hamnade på fönstret. Titta på den femte bilden i PowerPoint, bild av kastrull och fönster.

Bild 5
Hur kom vattnet till fönstret?

Bild 6
Nästa bild är lika men med SVARET vattnet har flyttat sig som en gas till fönstret. Vatten i gasform. Vad är en gas? Kan vi se en gas?(De flesta gaser är osynliga) Kan vi se luften? Kan vi känna luften? Vad händer om vi fläktar med händerna.

Bild 7
Vi gör Kalles makaronexperiment (för att titta på en gas).

I isäggs-grupperna får eleverna göra om Kalles experiment i ett plastglas. Fyll ett glas med vit läsk. Vad kommer att hända om vi stoppar ner några makaroner och några russin i läsken? Gör en hypotes! Stoppa ner några makaroner och russin i läsken. Vad händer? Nu kan vi se gasen som bubblor och att de transporterar makaronen. (Den här gasen heter koldioxid, i det kokande vattnet är det vatten i gasform i bubblorna). Diskutera resultatet och dra en slutsats av vad vi ser i försöket.

Fria molekyler

För att förstå att vi är omgivna av gaser, fria molekyler som svävar runt oss och som når fram till vår näsa. Tala om för eleverna att de ska försöka uppfatta en doft som sprider sig i rummet. (Mindre kul om man har råkat fisa )
Häll upp en kopp med hett vatten. Alla elever blundar, när ni känner doften av pepparmyntsolja (tuggummi eller
tandkräm) så sätter ni ett pekfinger på er näsa. Droppa i en droppe pepparmyntsolja i det heta vattnet när alla blundar. Vad hände? Kunde ni känna doften? Hur kunde ni känna doften? Hur kom den från koppen till er?

Resonera om molekyler som rör sig i luften. Gas = molekyler som rör sig fritt, mycket stora avstånd mellan atomer och molekyler. Finns det någon/några som har bättre luktsinne än vad vi har? Djur i naturen använder dofter mer än vad vi gör.(till exempel fjärilshanen kan känna doften av en fjärilshona på 1 kilometers avstånd.)

Vatten i tre former

Vilka tre former av vatten har vi arbetat med idag? Samma molekyl men i olika form. Det vill vi att ni ska kunna efter idag. Vatten i fast form, vad är det? Isägget! Is, snö mm. Vatten i flytande form när använder ni det? Dricker vi och badar i mm. Vatten i gasform, fart finns det? I luften, i kokbubblorna i vatten mm (Vattenångan du ser över en kokande kastrull är inte gas, när du ser vattenångan är den i flytande form.) Visa bilder på de tre formerna (PowerPoint bild 8 eller utskrift)
Isbit
Vattenpöl
Gasmoln

Bild 9 smälter: Vi tittar på isägget, vad heter det när is blir vatten?

Vatten i bägare

Eleverna får till varje grupp en plastmugg, en gummisnodd och en plastfilm. Vad händer om vi häller hett vatten i muggen och sätter fast plasten för öppningen med gummisnodden? Hypotes! Vattnet kondenserar på plastfilmen, men hur kom det dit? Resonera tillsammans, vattnet avdunstar, är i gasform, rör sig i luften precis som doftmolekylerna tog sig till er näsa. När de kom till den kalla plasten, fastnade de och blev vatten igen.

Bild 10 avdunstar: Vad heter det när vatten går från vatten till gas?
Bild 11 kondenserar:Vad heter det när vatten går från gas till vatten?
Bild 12 stelnar: Vad skulle hända om vi ställde in vattnet i frysen? Vad heter det?

Dramatisering av vattnets former

Låt eleverna vara vattenmolekyler Syret är kroppen, armarna sticker ut som väte. I fast form är molekylerna stela, alla håller i varandra och står still. I flytande form sitter molekylerna fortfarande ihop men de rör sig och böljar omkring. I gasform flyger molekylerna fritt i hela rummet. Fråga eleverna vad de är som gör att vattnet är i olika former? Energi – värme

Bild 9 - 12
Titta på bilderna igen och repetera begreppen (Bild 9 i PowerPoint) Smälter, avdunstar, kondenserar och stelnar, pilar och energier.

Avslutande och sammanfattande experiment och dokumentation

Smält is och koka vatten i en glaskanna

Eleverna dokumenterar försöket på sin kopia av experimentet. Samtidigt tittar vi på PP från bild 13-20 ett nytt ord per sida. Låt eleverna skriva och berätta innan vi visar rätt ord. Eller också visar man experimentet först och låter eleverna därefter fylla i de saknade orden på beskrivningen.

Lägg is i kaffekannan. Vilken form är vattnet i? Fastform Knäpp på plattan och fråga vad som kommer att hända med isen (börja med låg värme). Dokumentera att isen smälter och att vattnet blir i flytande form. Vad kommer att hända är vattnet blir varmare? Vattnet kokar och avdunstar. Bubblorna är vatten i gasform. Fånga upp vattenånga i ett glas. Vattnet kondenseras på glaset. Vattnet har blivit flytande igen. Jämför utandningsluft en kall vinterdag.

Aggregationsformsleken

Om det är möjligt går vi ut och leker.

  1. Eleverna får lära sig hur de olika formerna ser ut, vi kan bestämma det tillsammans. Fast flytande gas
  2. Ledaren ropar ut formerna och alla tränar på att visa dessa.
  3. Lite svårare blir det nu när ledaren bara kommer att ropa ut förändringen, övergången, d.v.s. smälter, avdunstar, kondenserar, stelnar. Om du är i fast form och ledaren säger smält, då ska du visa flytande form.
  4. Eleverna fortsätter leken i sina isäggsgrupper, en leder genom att vara den som ropar ut förändringen. De andra visa vilken form de hamnar i efter förändringen.

Om vi hinner
Bilduppgift gör en bild av vattnets tre aggregationsformer (titta på bild 12 i PowerPoint). Dela pappret i tre delar och gör en bild av varje form. Ritat till exempel en snögubbe en badsjö och en kokbubbla

Material:
Molekylmodell
Isägg - ballonger
Djupa tallrikar av plast
Våg
Måttband
dl-mått eller litermått
hink
luppar
Kaffekanna (glas)
Kokplatta
Två glas
Plast + gummisnodd
Makaroner
Vit läsk
5st plastglas
Mugg
Pepparmyntsolja
Powerpoint Vatten, på
egen sticka
Utskrift av PowerPoint
Elevkopior, smälta is, i klassuppsättning.

Efterarbete

Försök att använda ENaT dagen som en del i den vanliga undervisningen. Dagen kan vara en inledning, komma in under eller i slutet av ett temaarbete. Förslag på andra områden där vatten är en del av det hela:

  • sätt upp en bild i klassrummet av de tre formerna och övergångarna
  • ytspänning
  • de fyra elementen jord, luft, eld och vatten (idéhistoria)
  • vatten under olika årstider
  • bilduppgift att rita vattenmolekyler, eller klippa ut cirklar i färgat papper och sätta ihop till molekyler.
  • frys in nya isägg och gör nya undersökningar

Litteratur

För fler idéer se ”Försök med NO 1-3” Hans Persson

Boktips:
Blött, sött och salt – allt om vatten
Text: Kristin Dahl
Illustrationer: Malin Hardestam
Gratis handledning finns på alvinaforlag.se
Det finns också ett spel om vatten att köpa.

Kontakt

Adress: Hornugglegränd 9
Telefon: 0171-62 62 97
E-post: mikael.bernovall@enkoping.se