Materials egenskaper

Vi sorterar och undersöker materials egenskaper när det gäller till exempel fysikaliska och kemiska egenskaper, men även ur ett historiskt perspektiv och efter olika ämnens påverkan på miljön.

Årskurs 1–3, heldagsaktivitet

Vi sorterar och undersöker materials egenskaper när det gäller till exempel fysikaliska och kemiska egenskaper men även ur ett historiskt perspektiv och efter olika ämnens påverkan på miljön. Eleverna får prova på ett undersökande arbetssätt, ställa hypoteser och dra egna slutsatser.

Förarbete

Förberedelse för läraren att göra eller plocka fram:

Dela in klassen i par eller små grupper som kan jobba under dagen. Max 10 grupper.

  • En dator med bildkanon eller smartboard för att visa Movie Maker och film.
  • Färgat eller vitt papper i A3 att göra planscher på
  • Plats på väggen att sätta upp planscher för redovisning.
  • Varje elev behöver ha tillgång till sax, färgpennor och limstift

Temadagen

1a) Introduktion

Diskussion kring Vad är ett material? Exempel?

Vi börjar dagen med en historisk resa. Vilka material har människor använt sig av genom tiderna. Ni ska få höra tre historier får helt olika tider, lägg märke till materialen. Eleverna får lyssna på de tre första kapitlen ur Flickornas historia inläst med bilder i Movie Maker eller så läs texten högt själv( texten finns i lådan). Vi tittar på en tidsålder i taget och resonerar kring materialanvändning efter varje. Vi tittar i muséet i väskan. Gör en lista på tavlan. (Se tabellen ”Material från texten” nedan)

Historia

Igelkottsflickan Stenåldern (ca 13000 år sedan) s. 9-13 i Flickornas historia

Skin, sältänder, bärnsten, ben, horn, trä, sten/flinta,

Aulis från Bronsåldern, (1800 f.kr-500 f.kr) s. 14-20 i Flickornas historia

Nya material tillsammans med de gamla

Brons, som man gjorde smycken och lurar av. Lerkrus, skålar.

Brons är en legering av koppar och tenn

Edda från Järnåldern, (500 f.kr.-1100 e.kr) s 21-27

Nya materialet är järn, av järn kan man göra hållbara redskap och vapen.


Material från texten:


Igelkottsskinn


Sältänder


Bärnsten



Ben


Horn


Trä


Sten (flinta)



Lerkrus


Brons


Järn



Här slutar vi med att ge historien namn efter material, stenåldern, bronsåldern och järnåldern, nu får den heta saker som vikingatid och medeltid. Så vi gör ett stort hopp i historien fram till vår egen tid.

1b) Vilka material saknar ni som ni tycker är vanliga idag?

Fyll på listan från berättelserna som ni har gjort tillsammans på tavlan.

Ibland har vår egen tid kallats för plaståldern, för det är ett material som blev vanligt i mitten av 1900-talet.

1c) Vad är sakerna gjorda av?

Dela ut dagens No-dokumentationshäfte. (Det finns en variant för ca. F-1 och en för 2-3) Börja med framsidan från ”Försök med NO 1-3” En man från stenålder och en nutida pojke. Låt eleverna rita pilar och skriva vilka saker och material de ser på bilderna och färglägga bilden. (ev. kan det vara bättre att färglägga bilden som sista övning innan rasten)

2) Ett naturvetenskapligt arbetssätt

2a) Sortera med en magnet.

Om man ska undersöka något som en forskare så måste man ha ordning och reda på sina grejer. Dokumentera i No-dokumentationshäftet.

Frågeställning: Vilka material fastnar på en magnet?

Först så gör man en hypotes – en klok gissning och antecknar i tabellen i häftet. Sedan undersöker man och antecknar resultatet. Till sist gör man en sammanfattning. Vad har vi lärt oss av experimentet?

Eleverna arbetar i par, dela ut lådorna med materialet vi ska undersöka och ta fram sidan i häftet för att redovisa hypotes och resultat. Om smartboard finns är det bra att visa tabellen på den. Om inte finns tabellerna inplastade och i A3 format i lådan. Sammanfatta försöket och skriv en gemensam slutsats som alla kan anteckna på sitt papper.

Slutsats: Järn är magnetiskt. (nickel och kobolt likaså) Trä. Kork, Aluminium, Plast och Sten är inte magnetiska.

2b: Sortera med vatten – flyter -sjunker

Vi gör en ny undersökning med samma saker men en ny frågeställning. Magneterna samlas in och en genomskinligt plastlåda med vatten och en pappershandduk delas ut till varje grupp. Frågeställning: Vilka saker flyter i vatten?

Först så gör man en hypotes – en klok gissning. Sedan undersöker man och antecknar resultatet. Till sist gör man en sammanfattning. Vad har vi lärt oss av experimentet?

Eleverna gör sina hypoteser. Genomför undersökningen. Dokumenterar. Sammanfatta försöket och skriv en gemensam slutsats som alla kan anteckna på sitt papper.

Slutsats: Saker som är lättare än vatten flyter.

2c: Sortera med elektricitet, leder eller leder inte ström (för åk 2-3)

Vi gör en ny undersökning med samma saker men en ny frågeställning.

Lådorna samlas in och varje grupp får en ”magisk boll” som kan visa om ett material leder ström eller inte. Låt eleverna bilda en sluten krets genom att skapa en sluten krets av sina kroppar och händer. Kolla att bollen låter och blinkar. Låt sedan eleverna undersöka sakerna i lådan genom att ”koppla” in dom i den slutna kretsen.

Frågeställning: Vilka saker leder ström?

Först så gör man en hypotes – en klok gissning Sedan undersöker man och antecknar resultatet. Till sist gör man en sammanfattning. Vad har vi lärt oss av experimentet?

Eleverna gör sina hypoteser. Genomför undersökningen. Dokumenterar. Sammanfatta försöket och skriv en gemensam slutsats som alla kan anteckna på sitt papper.

Slutsats: Vi märker att metaller leder ström.

3. Att sortera

3a: Sortering - En uppgift från vår tid

Sätt upp tvätt på en lina i klassrummet så att alla kan se alla kläder.

Material en påse med tvätt! Många olika färger och material. Hur kan man sortera de här kläderna? Vad betyder det att sortera? RESONERA TILLSAMMANS, inga rätt och fel.

Eleverna pratar en stund i sina par om hur man skulle kunna sortera kläderna på linan. Vi går sedan igenom elevernas svar. Någon grupp får sedan genomföra sin sortering genom att ta ner de kläder de vill ha i samma hög. Eller varje grupp/flera grupper får ta några saker som de tycker hör ihop.

Om du hinner: Vad är elevernas kläder gjorda av? Kolla innehållsdeklarationen och skriv upp materialen på tavlan. Tre spalter: växtriket – djurriket – konstgjort.

3b: Material förr och nu!

Vi började dagen på stenåldern och har tagit oss till nutid. Vilka material är nya? Hur mycket sopor tror ni att det blev på stenåldern? Hur mycket sopor har vi idag? Vad är sopor och vad är material som vi kan använda igen?

3c: Titta på film

Kolla gärna valda delar av serien ”Barr och Pinne räddar världen på SLI:s hemsida.

3d: Sopsortering

Sorterar ni hemma? Hur kan vi sortera/återanvända det vi inte längre behöver? Dela ut bilder på olika ”sopor” (finns i påsar i lådan). Låt eleverna i par sortera bilderna och (skriva rubriker).

När alla har ett förslag hjälps vi åt att göra en riktig sortering på tavlan. När det gäller sopsortering så finns det ett sätt som är rätt. Jämför med den egna sorteringen på planschen där allt var rätt, och tänkbart

Efterarbete

Försök att använda ENaT dagen som en del i den vanliga undervisningen. Dagen kan vara en inledning, komma in under eller i slutet av ett temaarbete.

  • Fortsatt arbete i paren/gruppen nu ska de ”Klippa och sortera” s.32 i ”Försök med NO 1-3” (Material till övningen fås av ENaT)

Klipp ut bilderna och sortera i högar. Skriv rubriker på A3-pappret och klistra rätt bild under rätt rubrik. Färglägg när alla bilder är på plats på planschen.

Sätt upp planscherna i klassrummet och titta på dessa gemensamt. Vi pekar på skillnader och likheter i sorteringar och resonerar om att man kan tänka på många olika sätt. (Troligen hinner inte alla prata om sin egen plansch men det får man gärna göra vid ett senare tillfälle i klassrummet.)

  • Titta på ”En hög med tvätt” s. 27 i ”Försök med NO 1-3” igen och sortera vidare, sortera knappar. Många bra exempel finns på sidan 28-29
  • Arbeta med olika metaller, vilka egenskaper olika metaller har och vad de används till. Leder alla ström? Är alla magnetiska? Vad väger de olika metallerna?
  • Vilka olika material gör vi kläder av? Hur såg kläder ut förr? Vilka material är nya? Läs på tvättrådet vad dina kläder är gjorda av. Finns det bra och dåliga tyger om man tänker på miljön. Tips! ”Evas funkarprogram” -tyg
  • Arkimedes princip, varför flyter vissa saker men inte andra. Hur kan ett tungt skepp flyta när en liten mutter sjunker.
  • Densitet, flyter och sjunker i annat än vatten, t.ex. olja, sirap eller tändvätska.

Förslag på andra områden där material är en del av det hela:

Hållbar utveckling; Urs´serie med Barr och Pinne och arbeta kring det.
Arbete hemma och i skolan kring källsortering.
Vart tar förpackningarna vägen?

Använd gärna materialet från lektion.se ”Miljöåtervinning” (finns som fil i vårt material)

Kontakt

Adress: Hornugglegränd 9
Telefon: 0171-62 62 97
E-post: mikael.bernovall@enkoping.se