Förbered dig inför krisen och när krisen är här

Hur ska du tänka och vad behöver du kanske ha hemma när krisen kommer? Och hur kan du förbereda dig inför en kris? Hur klarar sig kommunen och vad har de för beredskap?

Din egen beredskap

Samhällets förmåga att hantera oförutsedda störningar och extraordinära händelser ligger till viss del också i individernas och hushållens egen beredskap. Genom att själv vara förberedd minskar din egen sårbarhet.

Kommunen rekommenderar att du ska kunna klara dig själv i tre dygn (72 timmar) om det blir en större kris. Det finns inget som säger att krisen är över efter tre dygn. Planera för så lång tid som just du klarar av. Din beredskap bör handla om både mat, värme och vatten. Ta gärna del av våra checklistor.

Krislådan

En bra start för att klara även oförutsedda händelser är att sätta ihop en krislåda hemma. I krislådan kan du ha de vanligaste apoteksprodukterna, hygienartiklar men också behållare för mat och vatten samt utrustning för att kunna ta emot information och hålla uppe värmen.

Här är en checklista för din krislåda. Antingen så kan listan användas för att ta fram en faktiskt krislåda där alla saker ligger samlade eller, så används den som en påminnelselista för när du ska och handla och ser till att alla saker på listan alltid finns hemma.

Se till att testa krislådan emellanåt när ni får elavbrott, även om det kanske bara är för någon timme. Kom ihåg att gå igenom krislådan och fylla på med sådant som tar slut minst en gång om året!

Husapotek

Husapotek med det viktigaste (värktabletter, nässprej, plåster, bandage, alsolsprit, m.m.)

  • Värktabletter
  • Nässprej
  • Plåster/bandage
  • Alsolsprit
  • Bomullstussar
  • Vad är personerna i er familj i behov av?

Hygienartiklar

Hygienartiklar (deodorant, tandkräm, tandborste, våtservetter)

  • Deodorant
  • Tandkräm & tandborste
  • Våtservetter
  • Handsprit
  • Mat och vatten
  • Vattendunkar
  • Vatten (i frysen eller en sval, mörkplats i hemmet – se rubrik ”Att förvara vatten”)
  • Vattenreningstabletter
  • Krisskafferi (se checklistan ”Krisskafferi”)
  • Campingkök och bränsle

Information

  • Radio som drivs av batterier, solceller eller vev (kom ihåg att lyssna in på P4 vid störningar
    och olyckor)
  • Telefonlista på papper med viktiga nummer; som till exempel 112, 113 13, nummer till
    mamma och pappa eller bästa kompisen
  • Värme och ljus
  • Extra element eller värmare
  • Ficklampa med extra batterier
  • Stearinljus, värmeljus och tändstickor/tändare
  • Varma kläder och filtar

För husdjuren

  • Packa för ditt husdjur också; mat och vatten

Plan B

Även om du tänkt ut hur du ska klara dig hemma och har en krislåda kan någon i familjen vara borta när krisen kommer. Kanske är du själv på jobbet och kan inte ta dig hem, eller kanske bor en del av familjen på annan ort.

Det kan vara bra att ha tänkt på frågorna som följer i detta dokument och att alla i familjen sitter med och
hör hur planen ska gå till. I den här listan så kan ni skriva ner era svar på frågorna och skriva ut.

Vart ska vi mötas om vi kommer ifrån varandra?
Svar:

Hur ska vi kunna hålla kontakten om strömmen försvinner?
Svar:

Hur ska vi kunna transportera oss om det inte finns bensin till bilen, är vi i behov av att förflytta oss?
Svar:

Vad gör vi av husdjuren om vi måste lämna bostaden?
Svar:

Tänk efter vilka i din närhet som är i behov av särskilt stöd om något skulle inträffa. Barn, gamla, sjuka eller en granne?
Svar:

Hur gör du ditt hem så säkert som möjligt?
Svar:

Ta fram en utrymningsplan för er bostad. Vart är uppsamlingsplatsen och hur tar vi oss ut?
Svar:

Krisskafferi

Om det är svårt att ta dig till mataffären, eller om det är brist på matprodukter, då är det klokt att vara förberedd genom att ha ett litet förråd hemma. Torrvaror och konserver klarar sig oftast länge och många konserverade produkter går också att äta kalla om du måste.

Glöm inte att planera för just din situation och fundera på om någon i ditt hushåll har allergier eller behov av specialkost.

Här är en checklista för sådant som kan vara bra att ha hemma eller i sin krislåda när en kris uppstår. Även om de flesta varorna i listan klarar sig länge i ett skafferi så är det bra att komma ihåg att byta ut dem emellanåt.

Torr varor och konserver är sådant som oftast klara sig länge och konserver går många gånger att också äta kallt. Många rotfrukter klarar sig också någorlunda bra i svala mörka utrymmen. Kom ihåg när du planerar att tänka på förutsättningarna för just din familj om det finns någon som behöver en särskild kost eller är allergisk.

Listan är anpassad för 1 vuxen personer i en vecka - ca 2100 kcal om dagen:

  • Kaffe eller te 400 g
  • Torrmjölk 500 g
  • Kött- eller fiskkonserver 1000 g
  • Pulverpotatismos 500 g
  • Pasta eller ris 500 g
  • Knäckebröd, skorpor eller kex 1000 g
  • Gryn eller flingor 500 g
  • Smör, margarin eller olja 500 g
  • Hållbart pålägg* 700 g
  • Frukt- och bärkonserver 500 g
  • Pulversoppa 500 g
  • Grönsakskonserver 2000 g
  • Torkade bönor och linser 500 g
  • Vatten* 3 l /dygn
  • Choklad, nötter och torkad frukt

* Hållbara pålägg kan till exempel vara marmelad, jordnötssmör, pålägg på tub eller lufttorkad skinka och korv
* En vuxen ska normalt få i sig ungefär cirka 3 liter vatten om dagen genom dryck och mat, se rubriken ”Att förvara
vatten”

Saker att ha i bilen

Att vara förberedd på händelser under en bilfärd innebär att också ha packat rätt saker i bilen innan du åker. Se till att ha rätt saker i bilen om det skulle hända något! Här är en lista på saker som kan vara bra att ha
även i sin bil.

  • Bogserlina
  • Ficklampa med extra batterier eller som kan vevas igång
  • Filt
  • Första hjälpen-kit
  • Vattenflaskor med vatten
  • Mat i form av energikakor, choklad, nötter eller torkad frukt
  • Snöspade
  • Verktyg (hammare, såg, skruvmejsel)
  • Startkablar
  • Reflexväst
  • Brandsläckare
  • Reservdäck
  • Varningstriangel
  • Hjulmutternyckel
  • Domkraft

Elavbrott

Vad kan hända?

Oväder och avgrävda kablar är exempel på orsaker till strömavbrott som kan vara under längre tid.

Vad kan jag göra?

Om du får strömavbrott, kontrollera först den egna utrustningen, säkringar och jordfelsbrytare. Kontrollera om grannarna också har strömavbrott. Många elnätsägare har information på webben.

Vad gör kommunen?

Kommunens verksamheter är också väldigt beroende av el för att fungera. Därför har vi utrustat vissa platser med reservkraft, och det finns även ett antal mobila reservkraftsaggregat inom kommunen.

Vid långvariga strömavbrott kan de även användas för att enskilda individer ska få information, ladda telefonen eller liknande. Det sker då på särskilda trygghetspunkter som aktiveras av kommunen. I så fall informerar vi om trygghetspunkterna på enkoping.se, vår Facebook-sida och via radio på P4 Uppland.

Enköpings kommuns Facebooksida

Radio p4 Upplands webbplats

Enköpings kommuns startsida och webbplats

Länktips

Film om krisen kommer på MSBs YouTubekanal

Information från E.ONs som är nätägare på Eons webbplats

Information från Vattenfall som är nätägare på Vattenfalls webbplats

Om ett strömavbrott inträffar i E.ONs elnät finns kanaler där du kan få mer information:

Information när något har hänt

När något hänt är det viktigt att kommunen och andra kommer ut med information så snabbt som möjligt. Det är också viktigt att du håller dig uppdaterad med korrekt information.

Information efter händelsen

En viktig del av krisberedskapen är att förbereda sig på att så snabbt och effektivt som möjligt komma ut med information om att något hänt. Om en händelse inträffar ska du larma 112.

Lamtelefonnummer: 112

Korrekt information

I en krissituation kan det vara oerhört viktigt att få tillgång till korrekt information. Samtidigt är det i krissituationer vanligt att ryktesspridning och direkta felaktigheter får spridning som riskerar att sprida mer oro och försvåra hanteringen av situationer.

Enköpings kommun kommer vid en större händelse göra sitt bästa för att du ska få den information som kan vara viktig för dig. Vi använder våra normala kanaler som enkoping.se och vår Facebook-sida. Vid behov kan vi även använda oss av ett Viktigt meddelande till allmänheten (VMA).

Enköpings kommuns Facebooksida

Enköpings kommuns startsida och webbplats

Nationellt är krisinformation.se den officiella kanalen för bekräftad information.

Film om hemberedskap inom kommunikation på MSBs YouTubekanal

Viktigt meddelande till allmänheten

VMA är ett varningssystem som används vid olyckor och allvarliga händelser. Varningssystemet ger information i radio, TV och SVT: s text-tv på sidan 599, samt i vissa fall utomhusvarningssystemet ”Hesa Fredrik”, som är en tuta.

Vid sju sekunders tut, gå inte ut!

Vid olyckor används larmsignalen ”viktigt meddelande” för att varna allmänheten. Signalen består av sju sekunder långa tjut med 14 sekunders paus. Den pågår under minst två minuter. Signalen provas första helgfria måndagen i mars, juni, september och december klockan 15.

Vad ska jag göra om larmet går?

  • gå inomhus
  • stäng alla fönster och dörrar samt ventilation
  • lyssna på radio/TV för mer information och instruktioner.

Hur vet jag att faran är över?

När faran är över hör du en lång signal som pågår 30–40 sekunder.

Kemikalie­olyckor

Vad ska du göra om det sker en kemikalieolycka i Enköpings kommun?

Vad kan hända?

I kommunen finns tre anläggningar som arbetar med farliga ämnen i den utsträckning att de omfattas av lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Lagen innebär att anläggningarna behöver arbeta på ett sätt som ska öka säkerheten och minska risken för olyckor som kan drabba kringliggande verksamheter och människor.

Alla verksamheter som omfattas av den här lagen behöver lämna in säkerhetsrapporter till Arbetsmiljöverket och Länsstyrelsen i Uppsala län och verksamheten får också tillsyn av myndigheterna.

Hur märker jag en gasolycka?

Vid ett kemikalieutsläpp ser du oväntad rök- eller dimutveckling, i vissa fall i kombination med stickande och illaluktande doft. Tillsammans med en återkommande larmsignal varnar det om att ett utsläpp har skett.

Hur blir jag varnad och informerad?

Vid en allvarlig kemikalieolycka varnas allmänheten via varnings- och informationssystemet Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) och genom information från lokalradio och tv. Då sänds information om vad som hänt och vad du ska göra.

Vid en större olycka eller någon annan ”extra ordinär händelse” i Enköpings kommun kommer information om det aktuella läget att läggas ut på enkoping.se och vår Facebook-sida.

Enköpings kommuns Facebooksida

Enköpings kommuns startsida och webbplats

Om du själv uppmärksammar en olycka ska du ringa SOS Alarm på 112. Du kan också ringa informationsnumret 113 13 för att få information om allvarliga olyckor.

SOS Alarms telefonnummer: 112

Informationsnumret: 11313

Vad gör jag om larmet går?

  • gå inomhus
  • stäng alla fönster och dörrar samt ventilation
  • lyssna på tv och radio för mer information och instruktioner.

Vad gör kommunen?

Kommunen har beredskap för allvarliga samhällsstörningar. Det kan vara större störningar på el- och vattenförsörjningen, översvämningar eller allvarliga kemikalieolyckor.

Krisledningsplan

Kommunledningen har en krisledningsplan för hur kommunen ska agera och vilka åtgärder kommunen ska vidta i sådana situationer. Olika enheter sätts i arbete beroende på vad som hänt. Till exempel hjälper experter på miljöavdelningen och räddningstjänsten till om det skett en olycka som kan skada människor, miljön eller förorena dricksvattnet. För att planeringen ska bli enhetlig planerar vi i samråd med bland annat företag, länsstyrelsen, landstinget och andra myndigheter.

Räddningstjänstplan

Inom räddningstjänsten finns en övergripande räddningstjänstplan för hela kommunen och planer för vad som ska göras vid specifika olyckor. Räddningstjänsten har ständig beredskap, resurser och utbildad personal för att snabbt kunna ingripa.

Verksamheter som hanterar farliga ämnen

Linde Gas AB

Linde Gas AB (tidigare AGA Gas AB) har en anläggning i Enköping för fyllning, lagring och distribution av olika gaser och gasblandningar. Vissa av gaserna som hanteras på anläggningen har farliga egenskaper. Anläggningen omfattas därför av lagen om ”åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor” (SFS 1999:381).

Maxam Sverige AB

Maxam Sverige AB är en anläggning som lagrar och distribuerar produkter för sprängning. De tillverkar sedan halvårsskiftet 2013 även ammoniumnitratemulsion, en mellanprodukt för tillverkning av sprängmedel. Maxam hanterar en mindre mängd kemikalier och omfattas därför av den lägre kravnivån enligt lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.

Sneby Bergtäkt

Sneby Bergtäkt har tillstånd att hantera en viss mängd explosiva ämnen för sin verksamhet och omfattas därför av den lägre kravnivån enligt lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.

Gasolycka

Linde Gas AB (tidigare AGA Gas AB) har en anläggning i Enköping för fyllning, lagring och distribution av olika gaser och gasblandningar. Vissa av gaserna som hanteras på anläggningen har farliga egenskaper. Anläggningen omfattas därför av lagen om ”åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor” (SFS 1999:381).

Enligt lagen ska kommunen informera dig som kan påverkas av en allvarlig gasolycka. Det är mycket viktigt att du som bor i kommunen vet hur du ska agera vid en eventuell olycka.

Vad kan hända?

Ett utsläpp av gas på grund av brand eller explosion kan skapa ett gasmoln som är explosivt eller farligt att andas in. Beroende på hur vädret är kan gasmolnet spridas till närliggande områden. Olyckor kan inträffa inom industriområdet samt vid transporter med lastbil till och från anläggningen.

Linde Gas har ett aktivt säkerhetsarbete och måste kontakta räddningstjänsten vid insatser i samband med allvarliga kemikalieolyckor. Kommunen har också planer för hur krisledning ska organiseras vid en händelse som är en större samhällsstörning eller olycka. Mer information finns på enkoping.se/kemikalieolyckor

Anläggningar av den här typen får tillsynsbesök från både länsstyrelsen och räddningstjänsten. Kontakta respektive verksamhet om du vill veta när de senast hade tillsyn.

Hur märker du att en gasolycka har inträffat?

Vid ett gasutsläpp blir det rök- eller dimutveckling, i vissa fall i kombination med stickande och illaluktande doft. Tillsammans med en återkommande larmsignal som kallas för Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) varnar det om att ett utsläpp har skett.

Gasol

Gasol är en mycket brandfarlig och explosiv gas som vid större läckage kan antändas och orsaka en brand eller explosion. Gasol är inte giftigt att andas in och ger inga skador på miljön. Gasen är färglös, har en karaktäristisk lukt, och eftersom den är tyngre än luft breder den ut sig längs marken.

Ammoniak

Ammoniak är en färglös och giftig gas som har en mycket stickande lukt, även i låga koncentrationer. Lukten ger alltså en tidig förvarning vid utsläpp.

Syrgas

Syrgas är färglös, luktfri, smaklös och ger inga besvär vid normal exponering. Den är inte heller farlig för miljön. Typiska tecken vid utsläpp av flytande syrgas är ett gasmoln som sprider sig efter marken och förångas snabbt under kraftig dimbildning.

Inerta

Inerta gaser som nitrogen, argon och koldioxid är färg- och luktlösa gaser. Typiska tecken vid ett utsläpp är ett gasmoln som sprider sig efter marken och förångas snabbt under kraftig dimbildning.

Giftiga gaser

Giftiga gaser är farliga vid inandning även i låga koncentrationer. Vissa gaser är luftfria och andra har en distinkt lukt som exempelvis , ruttna ägg, rutten fisk eller besk lukt. Vissa gaser har en färgvarning, de kan vara rostfärgade eller se ut som ett grönt gasmoln. Giftiga gaser kan spridas med vinden och påverka människor flera kilometer från den ursprungliga källan.

Hur varnas du och vad ska du göra?

Om en olycka inträffar larmas räddningstjänsten. Om händelsen är så allvarlig att boende i omgivningen riskerar att påverkas, går räddningstjänsten ut med ett Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA). VMA är ett varningssystem som används vid olyckor och allvarliga händelser. Varningssystemet innefattar information i radio, tv och SVT: s text-tv sidan 599, samt i vissa fall utomhusvarningssystemet ”Hesa Fredrik”.

Vid sju sekunders tut, gå inte ut!

Vid olyckor används larmsignalen VMA för att varna allmänheten. Signalen består av 7 sekunder långa tjut med 14 sekunders paus. Den pågår under minst två minuter. Signalen provas första helgfria måndagen i mars, juni, september och december klockan 15.

Vad ska jag göra om larmet går?

  1. Gå inomhus
  2. Stäng alla fönster och dörrar samt ventilation
  3. Lyssna på radio och tv för mer information och instruktioner.

Hur vet jag att faran är över?

När faran är över ljuder en lång signal som pågår 30–40 sekunder.

Kontakta oss

Linde Gas AB

Baltzar von Platens gata 4
749 47 Enköping
Platschef: Ylva Kallin
Telefonnummer till Linde Gas AB: 070-677 83 75
Lindes Gas ABs webbplats

Räddningstjänsten Enköping-Håbo

Västra ringgatan 6
745 31 Enköping
Distriktschef: Jan-Olof Pettersson
Telefonnummer till räddningstjänsten Enköping-Håbo: 0171-47 56 00
Räddningstjänsten Enköping-Håbos webbplats

Enköpings kommun

Kungsgatan 42
745 80 Enköping
Beredskapsstrateg: Marcus Wennerström
Telefonnummer till Enköpings kommun: 0171-62 50 00
Enköpings kommuns webbplats

Vattenavbrott

Vatten är ett livsviktigt livsmedel och vi klarar oss inte många dagar utan att dricka.

Vad kan hända?

En större samhällsstörning med dricksvatten kan till exempel vara att vattnet blir förgiftat eller att trycket i kranen sjunker på grund av ett elavbrott.

Vid förgiftning är det viktigt att du håller koll på enkoping.se, vår Facebook-sida och att du lyssnar på radions P4 Uppland för ett VMA (Viktigt meddelande till allmänheten). Då för du information om hur du ska hantera vattnet och var du kan hämta färskt vatten att dricka.

Enköpings kommuns Facebooksida

Enköpings kommuns startsida och webbplats

Radio p4 Upplands webbplats

Vad kan jag göra?

Du kan lagra vatten på olika sätt.

Förvara vatten i dunkar

Att förvara rent dricksvatten i rengjorda flaskor och dunkar i ett svalt och mörkt rum kan göra att det håller sig färskt i cirka en vecka. Det innebär givetvis också att du behöver byta ut vattnet varje vecka för att det ska fungera.

Förvara vatten i frysen

För dig som har möjlighet är det bra att förvara vatten i frysen. Fyll ett par petflaskor till tre fjärdedelar och lägg in dem i frysen. Det blir ett lager för dricksvatten och frysklampar för att hålla låg temperatur i frysen vid till exempel ett elavbrott.

Fyll badkar, dunkar eller petflaskor med kallvatten

Du som kanske varken har stor frys eller utrymme för att förvara vatten mörkt och svalt kan vid elavbrott som varar länge än fyra timmar fylla badkaret, dunkar eller petflaskor med kallvatten innan trycket i kranen försvinner.

Vad gör kommunen?

Inom det kommunala vatten- och avloppsområdet (va-området) har vi ett försörjningsansvar till dig som är abonnent. Vi arbetar fortlöpande för att minska risken för avbrott och om det blir avbrott åtgärdar vi dem så fort vi kan.

I kommunen finns många hushåll som inte är kopplade till det kommunala nätet. De försörjer sitt behov via en grävd eller borrad brunn. Del ansvarar själva för kvaliteten på och tillgången till vatten. Därför är det viktigt att vara uppmärksam på vattennivån i brunnen, och om du upplever kvalitetsförändringar ska du omgående kontakta ett ackrediterat vattenanalyslaboratorium.

Länktips

Film om hemberedskap inom vatten på MSBs YouTubekanal

Värmeavbrott

Vad kan hända?

Utan uppvärmning i våra hem blir vi snabbt påverkade av utomhustemperaturen. Särskilt sårbara är vi under den kalla delen av året. Många hushåll har enskilda lösningar på uppvärmning, men i Enköpings stad är det också många som är kopplade till fjärrvärmenätet.

Beroende på vilken uppvärmning du har kan olika händelser drabba just ditt hushåll, men oavsett värmekälla är det många som är beroende av el för att cirkulera värmen. Ett långvarigt elavbrott skulle därför också kunna påverka temperaturen i din bostad.

Vad kan jag göra?

Om din bostad plötsligt blir utan värme finns det en hel del du kan göra för att slippa frysa. Se till att ha extra värmekällor, sovsäckar, filtar, tändstickor och värmeljus hemma. Bor du i ett flerbostadshus kan det också vara bra att ha kontakt med fastighetsägaren och grannar för att se om ni kan hjälpas åt.

Vad gör kommunen?

Kommunen arbetar kontinuerligt för att förbättra beredskapen och möjligheten att upprätthålla en bra temperatur i våra verksamheter.

Om värmen är borta länge och drabbar även dig som inte är beroende av kommunens lokaler för ditt uppehälle arbetar vi med möjligheten att upprätta trygghetspunkter dit du som behöver kan vända dig för att få värma dig en stund.

Länktips

Film om hemberedskap inom värme på MSBs YouTubekanal

Information om fjärrvärme på fjärrväreleverantörens Ena Energis webbplats 

Pandemi­beredskap

En pandemi innebär en omfattande spridning av en helt ny typ av influensavirus som sannolikt kan påverka stora delar vårt samhälle.

En pandemi berör många aktörer i samhället. För att hanteringen ska vara så effektiv som möjligt krävs väl etablerade nätverk mellan aktörerna på nationell, regional och lokal nivå. Folkhälsomyndigheten har ett samordningsansvar i arbetet med att förebygga och hantera smittsamma sjukdomar.

Information om pandemiberedskap på Folkhälsomyndighetens webbplats